Halloj alla som läser min blogg!

Har ju varit borta ett tag nu från bloggandet. Har haft häcken full som man säger. Är sedan 6:e februari singelmorsa och trivs ypperligt med det. Har massor jag vill göra om här hemma men tar det i min egen takt varefter jag orkar. Har fortfarande julgardinerna uppe i hallen, Antons rum och mitt gamla rum men tänker byta ut dem nu i helgen. M och jag kommer konstigt nog bättre överens nu när vi inte bor tillsammans längre. Det här beslutet att separera är det bästa beslut jag tagit någonsin. Känner mig mycket lugnare nu än vad jag gjort den senaste tiden. Önskar bara att min värk kunde försvinna men börjar sakta inse att jag måste leva med den - det är bara att acceptera att jag aldrig kommer att bli helt smärtfri. Har dessutom magkatarr sedan många år tillbaka vilket gör att läkaren inte kan skriva ut starkare tabletter än Panodil/Alvedon. Visst,  det finns ju Panocod, Tiparol och liknande som är starkare (har en morfinliknande funktion) men de har jag prövat och de hjälpte bara lite och dessutom är de mycket beroendeframkallande så de vill inte min läkare ge mig.

Tycker som många säkert också gör att nu får det väl ändå vara slut med detta förbannade snöandet. Är så jävla trött på vintern nu och vill ha vår så fort som möjligt. Inte ens Anton tycker det är kul längre. Han kan ju inte ens åka pulka för det är meterdjup snö fram till pulkabacken så dit når han inte. Han har sportlov nu - börjar på måndag - och han tänker bara ta det lugnt och slappa och ha långa sköna sovmorgnar. Helt i min stil hihi.

Nä nu måste jag och Anton göra oss i ordning för att ta en fight med snörusket - vi måste nämligen bort till Netto och handla så det finns mat hemma för några dagar framåt plus att vi måste ha lite gott till i kväll närt det är deltävling nr 3. De har ju lösgodis för 39 kr kilot på Netto denna vecka och det får man ju inte missa och så måste Mimmi få lite gurka också för den är slut.

Återkommer snart igen med rapport från en snöig stad.

Adios

Har varit så trött de senaste dagarna att jag inte orkat med att blogga - beror nog på all stress inför separationen.

Svar till Ellen; Om allt går som jag har tänkt mig så flyttar M sista helgen i denna månad. Jag ska upp på förrådet i eftermiddag och börja bära ner alla kartonger (känns som om det finns hundratals för förrådet är smockfullt) och gå igenom dem för att se vad som M ska ha. Vi är tack ocn lov helt överens om vem som ska ha vad. Jag får tack och lov behålla alla mina tomtar och allt annat julpynt för M är inte det minsta intresserad av sådant. Han är överhuvudtaget inte det minsta intresserad av prylar och pynt och vill ha så litet som möjligt med sig när han flyttar. Som tur är så är jag precis tvärtemot - älskar sådant (kan mina syskon intyga hi hi). Som det ser ut nu i nuläget så ska han ha sängen, soffan och soffbordet så det får jag skaffa - ska bort till Kupan (Röda Korsets försäljning) nästa vecka och kolla vad de har för något. De brukar alltid ha soffor och bord och ganska ofta sängar också. Ska bli kul med lite "nytt".

Till Jenny: Ja huvudvärken försvann så jag fick tvättat alla kläder och handdukar. Har nu gardiner, dukar, sängkläder och några filtar kvar och de ska på date med tvättmaskinerna i morgon kväll:-)

Till Uffe: Jo tack det knallar. Kul att du kikar in:-) Ja, mycket snö är det men för min del så får det mer än gärna bli vår nu.

Ringde försäkringskassan i går för att få besked om när jag kan tänkas få veta om jag får förlängt sjukbidrag och i så fall när pengarna kan tänkas betalas ut. Hamnade så klart i telefonkö - plats 90:-(

När jag till slut kom fram så var det bara för att mötas av en telefonist som inte kunde svara på något utan hon gav mig ett telefonnummer till min handläggare så det var bara att ringa igen men som tur var så var det ingen telefonkö till henne så hon svarade med en gång. Fick jag då något besked??? Icke sa Nicke. Hon ska först kolla igenom ansökan och lämna ett förslag, sedan ska det skickas till näste man som ska gå igenom det och sedan till ytterligare en person som ska göra en beräkning och slutligen till en person som ska fatta beslutet. Snacka om byråkrati:-(

Jag sa ju som det var att jag i stort sett inte har något att leva på och frågade om det skulle ta månader att få besked. Nädå sa hon - hade jag inte fått besked innan tisdag nästa vecka så skulle jag ringa igen. Ska ju söka bostadsbidrag men kan inte göra det förrän jag vet vilken inkomst jag kommer att få. Hoppas att man kan få bostadsbidrag retroaktivt i sådana fall. Någon som vet???

Ska bli så himla skönt när allt är klart - M har flyttat och alla kontakter med bostadsbolaget, elleverantörer och försäkringskassan - då kan man äntligen andas ut och börja ta tillbaka sitt liv. Visst, på ett sätt så känns det allt lite vemodigt. Det är ju trots allt 20 år man har levt tillsammans och ska jag vara ärlig så har det inte alltid varit dåligt - vi har haft mycket roligt ihop M och jag och tack vare hans stora tålamod och lugn så klarade jag att äntligen ta mitt körkort som privatist. Fick övningsköra för M så gott som varje gång vi skulle någonstans - väldigt mycket landsvägskörning blev det - bl a till hans bror i Laholm.

Sedan fick vi ju vår älskade son Anton och det var det absolut lyckligaste ögonblicket i mitt liv. Hade kämpat sedan 1980 för att bli med barn och fått sent missfall 1978 (v. 20) och utomkvedshavandeskap 1988 och hade gett upp hoppet om att någonsin få bli mamma när jag genom IVF (mikroinjicering) blev med Anton 1998. Ser ju att jag blivit gravid vart tionde år (vad gammal jag låter hi hi) och tredje gången gillt lyckades det. Det roliga är ju att siffran 3 är mitt lyckonummer. Det ar lite kul också att jag blivit spådd att få ett barn. Jag och två kompisar var på en marknad för många år sedan och då var det en spåkärring som spådde i handflatan. Jag var väldigt skeptisk till detta men tänkte att jag på skoj skulle spå mig. Den ena av mina kompisar skulle få tre barn, den andra två och jag skulle få ett och faktiskt så stämde det till min stora förvåning.

Nä, nu ska jag ta och läsa morgontidningen och sedan ska jag gå in och väcka min lille pussgurka till son för det är skoldags. Han har varit hemma måndag och tisdag för han har varit hängig men nu är han piggelin igen:-)

Tjingeling

...det bultar och det bankar................i skallen alltså. Har en djävulsk huvudvärk med lite lätt illamående. Kul?? Nix inte ett dugg  

Till råga på allt så har jag tid i tvättstugan i eftermiddag - måste tvätta för nu börjar det sina i´garderoben hos mig och Anton har inte så många kallingar kvar i sin garderob. Måste gå - kan inte räkna med någon hjälp från M heller - möjligtvis så kanske han hämtar en en kasse eller två när han kommer hem från jobbet, beror på vilket humör han är på. Han tycker ju att jag inte ska tvätta så mycket men vad fan, tar man bara lite tvätt varje gång man tvättar så växer ju tvättberget hela tiden. Hatar att se en massa skitig tvätt torna upp sig i badrummet.

Anton och E hade jättekul igår - de filmade varandra och Mimmi var med på ett hörn hon med. Som tack så kissade hon i Antons för dagen nybäddade säng men som tur var så blev det inte blött i hela sängen.

Måste börja göra mig i ordning - ska ner till stan och köpa hem hö till Mimmi för det finns inte så mycket kvar. Rätt så kallt ute - minus 10 - men ju kallare desto mindre halt ute konstigt nog.

Blir nog fler inlägg senare idag - bara skallebanken försvinner.

See ya

Har inte haft någon större lust att blogga i helgen - har helt enkelt varit för trött för det. Har svårt att sova på nätterna av olika orsaker.

Igår var det första dagen på vårterminen för Anton och det var med viss motvillighet han gick till skolan - jullovet är ju alldeles för kort tycker han. Det skulle vara lika långt som sommarlovet sa han i går kväll.

Skönt att alla helgerna är över för denna gång - det brukar jag i normala fall ínte tycka men med tanke på vad som händer i mitt liv nu så är det så.

Idag ska jag gå ner till tvättstugan och se om det finns någon ledig tvättid - tvättberget växer och M vägrar att tvätta annat än sin egen tvätt nu för tiden. Värken i min kropp hindrar mig från att tvätta men jag får försöka bita ihop och tvinga mig till att börja beta av det allra värsta i alla fall.

Antons bästis E kommer med honom hem från skolan idag - alltid lika kul att träffa henne. De har så himla kul ihop - som ler och långhalm:-)

Till sist skulle jag vilja svara på "Okänds" kommentar:

Ja, jag vet att barnet måste vara 12 år innan det själv för bestämma hur det vill ha det med vad det gäller hur mycket det ska träffa föräldrarna men M och jag har tillsammans kommit fram till att det är det bästa för Anton att göra som vi tänkt och det var M:s förslag från början och självklart gäller det under förutsättning att han är nykter och det är han medveten om. Skulle aldrig drömma om att förbjuda Anton att träffa sin pappa annars!

Vårt mål är att genomföra den här separationen så det blir så bra som det bara kan bli för Antons skull. Därför ska vi separera som vänner och försöka lägga allt jobbigt bakom oss. Vi har kommit till insikt om att vi nog kan komma bättre överens om vi bara är vänner och inte tillsammans.

Vi älskar ju båda vår son och han är det allra viktigaste i vårt liv - vårt allt.

Skolan är informerad om vad som ska ske och de kommer att gå in och stötta Anton de med om han får det jobbigt.

Ville bara säga det.

Till Ellen:

Ja, 20 år är länge men det har ju varit dåligt av och till de senaste 10 åren så det här beslutet har växt fram hos mig den senaste tiden och det finns ju gränser vad som är acceptabelt i ett förhållande och att hålla ihop för Antons skull är ju ingen bra lösning har jag kommit till insikt om. Du är så himla go och snäll och omtänksam - en STOR kram till dig för att du bryr dig - det värmer ska du veta!!!

Slutsvamlat för denna gången:-)

Adios

Det har redan gått en vecka av det nya året - och mycket har hunnit hända i mitt liv. Separationen tar ju naturligtvis den största platsen just nu - längtar som en tok efter att M ska flytta. Känner inget hat eller så men det har varit så himla infekterat och tjafsigt här hemma den senaste tiden så för att både han, Anton och jag ska må bra som måster det som sker ske. Han var med syrran och kollade på lägenheten idag och han är nöjd med den. Nu ska det bara skrivas på köpkontrakt och banken ska ge sitt godkännande så kan han flytta in. Är så himla sugen på att ge mig upp i förrådet och hämta ner allt som finns där för att gå igenom vad som han ska ha med sig. Har dessvärre ingen direkt ork och energi till det för jag sover så himla dåligt nu för tiden - blir knappt 2 timmar sammanlagt per dygn men det beror med all säkerhet på all den stress och allt tjafs som varit här hemma.

Nu har vi i alla fall bestämt oss för att vi ska vara vänner i fortsättningen. Ingen vinner ju på att vi är osams - framförallt inte Anton. Han är redan lite orolig inför vad som komma skall men jag ska prata med hans lärare så de vet vad det handlar om ifall det kommer att märkas i skolan.

Vad har jag då gjort idag? Inte så mycket faktiskt. Spelat in den sista delen i Karate Kid-trilogin och städat och bytt i Mimmis bur.

Tänkte gå igenom vår stora skivsamling och plocka ut de skivor som är M:s.

Vi har ju en stooor samling filmer, både på VHS, DVD och inspelade från TV och jag har ju gruvat mig för hur vi skulle dela upp det så rättvist som möjligt men nu sa M tidigare i kväll att det är bättre att jag har filmerna här så kan han komma och låna de han vill se och det lät ju jättebra tycker jag. Han kommer ju att bo på gångavstånd från oss som tur är.

Mina planer för fredagen är följande:

1. Diska dagens disk

2. Sortera tvätt

3. Städa vardagsrummet och hallen

4. Ev. åka ner till stan

5. Om jag åker till stan - handla

6. Skriva ner en lista på alla jag måste kontakta (elbolag, kolla om den försäkring jag har täcker hemmet nu när M:s försäkrning förs över till hans nya lägenhet, kolla upp med Försäkringskassan om bostadsbidrag, underhåll m m)

Får se hur mycket jag orkar av detta - ska i alla fall försöka orka med det mesta.

Nä nu får det vara färdigbloggat för i natt *ler*

Natti natti

Sitter här och ruggar som en gammal ugglar, kan inte sova. Är glad för som det ser ut nu så flyttar M om några veckor. Får han bara ett banklån beviljat så köper han en av mina systerdöttrars lägenhet. Jag håller alla tummar och tår för att det blir så för som det är nu kan vi inte leva. Det är en mycket irriterad och spänd stämning här hemma och det är inte bra för Anton och inte för mig heller för den delen. Har idag börjat göra en listförteckning i Excel på datorn över vad som tillhör vem för att det ska bli så rättvist som möjligt vid delningen av det vi har. Det är ju trots allt 20 år som ska delas upp. Vad det gäller Anton så kommer han att bo hos mig och som det verkar nu så ska han få hälsa på sin pappa när han vill men det förutsätter ju att M är nykter - det är ett krav från Soc och från mig med. M kommer att bo på samma bostadsområde som vi gör nu så det tar cirka 5-10 minuter att gå dit.

Allt hänger ju på hur villig Anton är att gå dit - jag kommer inte tvinga honom utan det får han bestämma själv. Det är inte så att jag tänker utesluta hans pappa ur hans liv men jag tror inte på att man ska tvinga ett barn till umgänge om det inte vill det. Anton blir ju 11 år i sommar (jösses vad tiden går fort) och är ju så gammal att han får bestämma mer hur han vill ha det.

Vad fort julen tog slut - som man har väntat och längtat efter den. Har dock inga som helst planer på att plocka ner alla mina älskade tomtar och annat pynt ännu på ett tag - granen är av plast så den barrar tack och lov inte. Julen lär nog hänga kvar här till slutet av månaden i alla fall.

Har jag bara orken så ska jag ta mig upp på förrådet och plocka ner allt som finns där - mest kartonger tack och lov - och gå igenom allt för att se vad som är M:s. En viss orange kartong lär nog dyka upp då Flingungen he he. Då får du pallra dig hit och hämta den *ler*

Nä, nog med svammel nu - ska in på Tradera och glo lite innan ögonlocken tar siesta:-)

Adios amigos!!!

Känner mig så här idag - värk i hela kroppen och går som en 80-åring. 

Känns dock mycket bra att jag äntligen fattat beslutet att separera från sambon.

Nä, nu vill Anton låna datorn:-)

Ciao  

Är så trött på allting - sambon var ju nykter nyårsafton och igår men idag tog han igen det med råge. Längtar så tills alla helger är över så separationen kommer igång. Det måste bara finnas en lägenhet åt honom så han kan flytta någon gång. Både jag och Anton längtar dit nu. Har aldrig varit så säker förut på att jag ska separera från honom som jag är nu. Är ju precis som du Ellen skrev - att man tror att man inte kan klara sig - att man inte duger för det är fel. Säger bara en sak: Lyssna på Gloria Gaynors sång "I will survive"!!!

Återkommer i morgon eller senare i natt.

See you